Legitimt behov för kreditupplysning
Uppdaterad
Legitimt behov är villkoret i 9 § kreditupplysningslagen för att en upplysning om en privatperson som inte är näringsidkare ska få lämnas ut: det ska finnas ett kreditavtal som ingåtts eller är på väg att ingås, eller en annan ekonomisk riskbedömning som grund. Kreditupplysningsföretaget som lämnar ut upplysningen ansvarar för att villkoret är uppfyllt, inte frågeställaren själv.
Om behovet verkligen fanns i ett enskilt fall är en bedömning som kreditupplysningsföretaget och i sista hand Integritetsskyddsmyndigheten gör, inte något som går att slå fast i förväg utifrån en checklista.
- Kreditavtal på väg att ingås
- Annan ekonomisk riskbedömning
- Kreditupplysningsföretaget kontrollerar
- Klagorätt hos IMY
Vad krävs för att legitimt behov ska finnas?
Två frågor avgör om villkoret är uppfyllt. Gäller upplysningen en privatperson som inte är näringsidkare? Och finns det ett kreditavtal på väg att ingås, eller någon annan anledning att göra en ekonomisk riskbedömning av just dig? Är svaret ja på båda kan legitimt behov finnas, men den faktiska prövningen gör alltid kreditupplysningsföretaget utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Nyfikenhet, en konflikt utan ekonomisk koppling eller en vilja att kolla upp en granne eller en dejt räcker inte. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är tydlig med att det ska finnas en verklig koppling till kredit eller ekonomisk risk, inte bara ett intresse av att veta.
Vem kontrollerar att legitimt behov finns?
Kreditupplysningsföretaget, inte frågeställaren. IMY skriver att det är företaget som lämnar ut upplysningen som ansvarar för att legitimt behov verkligen finns innan uppgifterna skickas iväg. Frågeställaren anger sitt ändamål, men kontrollen ligger hos företaget som har tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet.
Det betyder samtidigt att du sällan kan avgöra saken på egen hand innan upplysningen redan är tagen. Du får i stället möjligheten att ifrågasätta den i efterhand, vilket förklaras längre ned.
Enligt 9 § kreditupplysningslagen får en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare inte lämnas ut när mottagaren saknar behov kopplat till kreditavtal eller liknande anledning.
Kreditupplysningslagen (1973:1173), 9 §
Gäller reglerna likadant för företag och styrelseledamöter?
Nej, inte i alla lägen. IMY skriver att en upplysning om en juridisk person, en näringsidkare eller något som är näringsanknutet inte behöver behovsprövas på samma sätt som en upplysning om en privatperson. Söker samma person kredit privat, till exempel för ett eget lån eller en bostad, gäller i stället de vanliga personreglerna igen med krav på legitimt behov.
Vanliga situationer där en upplysning brukar bli aktuell, från kreditavtal till bostadsuthyrning och viss rekrytering, går igenom i genomgången av när en kreditupplysning tas.
Vad gör jag om jag misstänker att legitimt behov saknades?
Fråga först frågeställaren varför upplysningen togs. Är svaret otydligt eller känns fel, kontaktar du kreditupplysningsföretaget som lämnade ut uppgifterna. IMY skriver att företaget då ska utreda saken och ge sin ståndpunkt om varför behovet ansågs finnas.
Är du fortfarande inte nöjd kan du klaga hos IMY. Myndigheten uppger att den normalt vill att kreditupplysningsföretaget först får möjlighet att reda ut och rätta felet.
Är det i stället en uppgift i upplysningen som verkar felaktig eller missvisande, till exempel en gammal betalningsanmärkning som borde vara borta, gäller en egen tidsgräns: enligt 12 § ska kreditupplysningsföretaget utreda saken utan dröjsmål, och det gäller även uppgifter som lämnats ut de senaste tolv månaderna.
Beviset ligger i kopian du fått. Där står vem som frågade och vad som lämnades ut, och så läser du den.
Vanliga frågor om legitimt behov
Krävs mitt samtycke för att en kreditupplysning ska få tas på mig?
Nej. Kreditupplysningsföretag får enligt lagen behandla personuppgifter inom sin verksamhet utan att fråga om samtycke. Det är legitimt behov, alltså kopplingen till ett kreditavtal eller en ekonomisk riskbedömning, som är villkoret, inte ett godkännande från dig.
Kan jag klaga direkt hos IMY utan att först kontakta kreditupplysningsföretaget?
Du kan klaga när som helst, men myndigheten uppger att den normalt inte vidtar åtgärd förrän kreditupplysningsföretaget har fått chansen att själv utreda och rätta till felet. Att kontakta företaget först brukar därför gå snabbare.
Hur snabbt måste en felaktig uppgift i upplysningen utredas?
Utan dröjsmål, enligt 12 § kreditupplysningslagen. Det gäller misstänkt oriktiga eller missvisande uppgifter, inklusive sådana som lämnats ut de senaste tolv månaderna, och leder till rättelse, komplettering eller radering om felet bekräftas.
Har en hyresvärd alltid legitimt behov när en bostad ska hyras ut?
Nej, inte automatiskt. Uthyrning nämns som ett exempel på när legitimt behov kan finnas, men bara i samband med en faktisk ansökan om just den bostaden. De vanligaste situationerna där en upplysning tas beskrivs i sin helhet i genomgången av när en kreditupplysning tas.